Maslows behovshierarki (från 1943) är säkert en av de mest kända modellerna inom motivationspsykologin och den används fortfarande som grund i företags- och ledarskapsutbildningar och även i skolvärlden. Den kanske är en ok grund men som många forskare konstaterat under 1900-talet finns det luckor i den, t.ex.; det går inte till så att ett behov måste vara tillfredsställt innan man kan gå vidare till nästa nivå.  Det finns igen förutbästämd ordning. Dock är det så att så länge vi är människor, när vi skapar något på det fysiska planet (vi tänker tankar och känner känslor, gör saker) så behöver vi ha en fungerande kropp. Vi behöver rent vatten, mat och värme för att hålla oss vid liv. När vi har dessa tre grundläggande behoven tillgodosedda, kan vi i den mänskliga formen börja förverkliga oss själva.

Det är livet, livskraften i oss som skapar vår tillvaro. Oavsett om vi skapar medvetet eller omedvetet så skapar vi något hela tiden. I värsta fall skapar vi något vi inte önskar på grund av oviljan att förändra destruktiva tankebanor, eller så skapar vi något vi önskar innerst inne genom att vara medvetna kring vad vår livskraft går åt.

(A.Maslows behovshierarki)

Nedan presenterar jag min syn på våra genuina behov och hur vi kan göra för att komma närmare oss själva, dvs SJÄLVFÖRVERKLIGANDE.

Vissa saker har jag märkt är djupt inrotade hos varje individ. Det är till exempel längtan efter balans, sinnesro och självförverkligande. För att komma till den ”högsta nivån” (vilket egentligen finns tillgänglig hela tiden) måste man städa bort blockeringar och hinder som stoppar oss. Det handlar framför allt om begränsande övertygelser som samlats på under vår uppväxt.

Våra undermedvetna programmeringar finns mellan oss och vår genuina tillvaro. Programmeringar är invanda tanke- och beteendemönster. När man är i balans så tacklar man de hindren som står i vägen för att börja förverkliga sig själv. Med andra ord så upplever man inte längre hinder på samma sätt som tidigare – hinder har blivit mer neutrala händelser eller situationer och det är självklart att vi alltid hittar en lösning. Det handlar om att vårt förhållningssätt gentemot det vi ser på utsidan har förändrats och avdramatiserats. Det händer när vi vågar möta våra hinder.

Det kan vara smärtsamt och jobbigt att möta hinder, men alla vi människor är upprustade till att gå igenom dem. Vi har alla hört otroliga berättelser om människor som kommit över stora livskriser och utmaningar. Det är inte enbart vissa som kan göra det, utan alla – om man vill det själv. Den FRIA VILJAN gäller alltid.

Det intressanta med behovshierarkin är just begreppet behov. Behöver vi något utifrån för att bli motiverade till något? Det kan man lätt tro och i så fall skulle vi behöva ha en hel del saker omkring oss innan vi kan börja förverkliga oss själva. Dit vill vi ju, eller hur? Att börja förverkliga oss själva.

Vem tillfredsställer behoven och varifrån kommer lösningen egentligen? Vi gör det själva, ingen annan har den makten. Om vi väntar på att det kommer från utsidan, får vi vänta livet ut troligtvis.

Samtliga delar av pyramiden ska vara i balans vilket man säkerställer mest effektivt genom att ta eget ansvar över alla delar. Då är det inte ett hierarkiskt system längre utan snarare en cirkel, se nedan.

När det gäller nivåerna 1 och 2 (röd och gul) så behöver vi känna tillit till oss själva, med andra ord till livet; att vi har välfungerande strategier som hjälper oss i kniviga situationer. Detta handlar mycket om grundtryggheten och att vår trygghet inte vilar på materia eller yttre faktorer utan i första hand finner vi tryggheten i oss själva. Genom en inre trygghet och lugn kan vi lättare komma på smarta idéer och vi ser fler lösningar. Vi har även en större förmåga att agera smart då. Det är faktiskt ganska utmanande, nästintill omöjligt att vara lösningsorienterad och väldigt stressad samtidigt. Många av de kreativa alternativen försvinner när nervsystemet är stressat eftersom det är då fokuserat på att endast säkra vår överlevnad.

Eget ansvar leder till oberoende, frihet – tolerans i situationer där man inte vet med säkerhet vad resultatet blir (gul färg). Allt kan inte planeras noga i förväg, men vi kan samla på oss erfarenheter som bevis på att vi kan styra vår riktning och att ovissheten stundvis är helt ok.

Uppskattning i pyramiden (blå färg) kan man ersätta med modet att uttrycka sig och vara sig själv oavsett negativ respons. Vi frigör oss från beroenderelationen  (medberoendet) till andras åsikter och viljor. Detta innebär inte att man skulle bli en egoistisk person, utan tvärtom. Vi blir mer sanna gentemot oss själva och andra genom att bryta medberoendet som inte är ett behov utan en överlevnadsmekanism. Det gör att vi hittar de människor som accepterar och uppskattar oss precis som vi är på riktigt, inte hur bra vi lyckats hålla fasader och lekt rollekar.

Vårt behov är egentligen att uppnå balans genom att justera invanda mönster inom oss. Vi har också beteendemönster som hjälper oss vidare så syftet är att bli av med beroenden till yttre omständigheter, faktorer, saker osv. Genom att bryta beroenden så kan balans ta plats.

I min coachning tar jag hänsyn till faktorerna som presenterats i balanscirkeln. Jag anser att de andra färgbollarna är en del av den gröna bollen, dvs SJÄLVMEDKÄNSLA. Min livsfilosofi är att självmedkänslan är avgörande och den hjälper oss till balans. Självmekänslan ger en stadig grund för att lösa det mesta i våra liv eftersom den även innefattar medvetna handlingar.

Häng med på denna spännande resa i självmedkänslans värld mot självförverkligandet. Självförverkligandet innebär ett tillstånd där vi är sams med den vi är och gör saker som är i linje med detta.

Det är en inre resa som vi kan tillsammans göra mer behaglig!

Du kan få tillgång till en GRATIS ÖVNING som hjälper dig att kartlägga ditt nuläge – var befinner du dig just nu i ditt liv och var saknar du balans?

Övingen heter LIVSSTILSHJULET och du kan få den genom att skriva ett mail till kontakt@moverecoaching.se eller ett meddelande på Instagram @movere_mirva

Allt gott!